Idén om att Amos Andersons konstmuseum, som sedan 1965 hade varit verksamt i Andersons affärs- och bostadshus, skulle flytta till nya lokaler uppstod på våren 2013. I de första skisserna testades hur museet kunde få plats i Glaspalatset och Åbo kasern (gamla busstationen) strax intill.
Det visade sig dock vara övermäktigt att bygga moderna utställningslokaler i skyddade gamla byggnader. Således stannade man i stället för ett koncept där det nya museet till största del är placerat i en nybyggnad under Glaspalatstorget.
Glaspalatset
Glaspalatset byggdes ursprungligen som en provisorisk byggnad med affärslokaler, restauranger och en biograf. Byggnaden blev färdig 1936, och meningen var att den skulle betjäna gästerna i de förestående OS-spelen. Byggnaden ritades av tre arkitektstuderande: Viljo Revell, Heimo Riihimäki och Niilo Kokko. Den är en stilren representant för den tidens fördomsfria nya arkitektur – en funkispärla som har bevarat sin ungdomliga kraft och livfullhet.
Under årens lopp kom Glaspalatsets glans att mattas av. En lyckad grundlig renovering för ett par decennier sedan återställde det som en av stadens värdefulla byggnader. Det kompletteras nu av Amos Andersons konstmuseum som ger Glaspalatset nytt liv långt in i framtiden.
Arkitektur från tre sekler
Samspelet mellan nuet och det förflutna bildade en fascinerande utgångspunkt för planeringen av det nya museet. Åbo kasern i torgets västra kant är från tidigt 1800-tal och representerar därmed områdets tidigaste tidsskikt. I Glaspalatset, en representant för förra seklet, finns det nya konstmuseets ingång och entréhall, kontorsutrymmen samt biografen Bio Rex. De moderna utställnings- och arbetslokalerna är placerade under Glaspalatstorget i en skulptural nybyggnad som representerar det nya seklet – lika resolut som Glaspalatset gjorde det en gång i tiden.
Kupolvalven av armerad betong bildar taket till de nya utställningssalarna. Konstruktionsmässigt är valvformen optimal eftersom den möjliggör stora salar utan bärande pelare – och därmed också stor flexibilitet, som är av största vikt. Genom takfönstren som öppnar sig i noggrant valda riktningar syns vyer av närliggande, igenkännbara detaljer, såsom skorstenen i mitten av torget. Därmed etableras en kontakt mellan det underjordiska museet och den omgivande staden.
Torgets nya liv
Glaspalatstorget är ett elegant stadsrum. I utgångsläget förhöll det sig annorlunda. Nu ger konstmuseet området en högre profil och en ny identitet. Siktet var inställt på att skapa en unik plats för mänskliga möten, vistelse och urbana evenemang.
Museets mjukt böjda kupoler rytmiserar torget med varierande storleksskala för olika ändamål. De böljande kullarnas lutning är i regel måttlig så att det är möjligt att gå på dem. De fungerar som läktare, estrader eller plattformar för fri vistelse. Uteserveringarna kvarstår som ett berikande element. Omkring kullarna finns det också stora plana ytor, särskilt mot Åbo kasern. Där kan nödvändiga provisoriska konstruktioner sättas upp vid evenemang.
Den nya disposition som museet gett torget skapar ett attraktivt och trivsamt urbant rum också till vardags, utan evenemang.
/Asmo Jaaksi
JKMM Arkkitehdit
